Kulturstigar på Smögen och Hasselösund

Evert Taube-stigen

Spruthuset

I Smögens municipalfullmäktige beslutar man 1924 att bygga ett nytt och större spruthus, alltså en ny brandstation. Det ska byggas med nytt virke och med plåttak, och vara större än den gamla stationen. Byggnaden uppförs samma år av Svältens C M Johansson.

Första brandbilen, en Land Rover, köper man in 1955, och tjugo år senare utrustar man stationen med vatten och avlopp.

Brandstationen och räddningstjänsten är i bruk ända fram till 1993, då den upphör. Det nya spruthuset får alltså tjänstgöra som brandstation i 70 år. Bild 5 visar nuvarande Spruthus år 1993, alldeles innan nedläggning.

Den gamla namnskylten kommer från Hasselösund.

En stor ombyggnaden sker 1998, då lokalen får nya användningsområden. Numera är det Smögens öråd (bildat 1999) som huserar här, och här har man föreningsmöten, fredagscafé och sommarutställningar mm.

Det gamla spruthuset finns kvar en tid vid gamla Konsum, med förvaring av slangar mm. På bild 2 (Dåtid) som visar Smögens torg, är det boden i höger framkant. Grunden från den byggnaden syns i vägen fortfarande. Dra i reglaget i bilden för att se samma bild i dåtid och nutid. Mycket har förändrat i samband med att vägen breddats och skolans tillkomst.

Det fanns tidigare en ångdriven vattenspruta. Den var fram till 1946 placerad i en byggnad nere vid Snusfronten på bryggan. På bild 3 (dåtid) syns när den användes under övning. Ångspruthuset syns på bild 4.

Spruthuset ligger på Brunnsgatan, och granngatan heter Källgatan. Namnen kommer av de vattenkällor som fanns här. Längs brunnsgatan hämtade man sitt vatten. Närmast, vid Missionskyrkans stenläggning (numera Equmeniakyrkan) fanns missionskällan som bestod av två källor intill varann, se bild 6. Högst upp på gatan kunde man hämta vatten från den s.k. Stenmanskällan, strax nedanför Lotsutkiken.

Idag är det enkelt för oss att vrida på kranen och ta det vatten vi behöver. Innan vi var anslutna till vattenverket fick allt vatten hämtas upp och bäras hem. Det var ett tungt arbete. Ofta föll det på barnens lott att gå och hämta vatten med ok och ett par zinkespänner, alltså hinkar. Det fanns ok i mindre modell för barn, och i större vuxenstorlek.