Kulturstigar på Smögen och Hasselösund
Hasselösundsstigen
Kanalen
I gamla handlingar så benämns ön du vandrar på som Hasslön. Det är först på 1900-talet som Hasselön och Smögen blivit som en enda gemensam ö. Namnet Hasselösund syftar på detta sund mellan Hasselön och Grindholmen och har givit namn åt hela fiskeläget häromkring. Lokalt säger man ofta bara Sunt om detta fiskeläge, medan sundet lokalt för Kanalen.
En utbredd uppfattning är att detta sund även kallas Pinan eller Sunnepinan, men det är i själva verket en passage strax norr om Kanalen som bär detta namn. Passagen är ganska smal, och kom du förr i tiden med båt utan motor i motström på denna plats kunde det bli en riktig pina. Därav namnet.
Området runt Kanalen började bebyggas på 1700-talet, och de första husen var faktiskt på Grindholmen. På en karta från 1846 fanns det endast 8 hus på Hasselön-sidan – alla belägna på det som i gamla handlingar benämns som Västerön. Tolle Tollesson har gjort en modell över hur Hasselösund såg ut år 1865. Se bild längre ner på sidan.
Carl Wallentin var sillexportör från Smögen som under perioder även var riksdagsman. Han genomdrev ett flertal åtgärder som utfördes år 1909. Bland annat vägen mellan Smögen och Hasselösund, sprängningar i Smyghålet, men även sprängningar här i kanalen för bättre passage.
Området har i övrigt inte genomgått några stora förändringar det senaste seklet och har därför blivit något av sinnebilden av Bohuslän. Motiv från kanalen återfinns i många reklam- och turistsammanhang.

Kanalen, någon gång på 1940-talet.
Dra i reglaget mitt i bilden för att se samma vy i då- och nutid.


Vy mot Grindholmen, år 1905. Fiskebåten Alma ligger på sidan i kanalen.