Kulturstigar på Smögen och Hasselösund

Hasselösundsstigen

Kanalen

I gamla handlingar så be­nämns ön du vandrar på som Hasslön. Det är först på 1900-talet som Hassel­­ön och Smögen blivit som en enda gemen­­sam ö. Namnet Hasselö­­sund syftar på detta sund mellan Hassel­­ön och Grind­­holmen och har givit namn åt hela fiske­­läget här­­om­­kring. Lokalt säger man ofta bara Sunt om detta fiske­­läge, medan sundet lokalt för Kanalen.

En utbredd upp­­fattning är att detta sund även kallas Pinan eller Sunne­pinan, men det är i själva verket en passage strax norr om Kanalen som bär detta namn. Passagen är ganska smal, och kom du förr i tiden med båt utan motor i mot­ström på denna plats kunde det bli en riktig pina. Därav namnet.

Området runt Kanalen började be­­byggas på 1700-talet, och de första husen var faktiskt på Grind­­holmen. På en karta från 1846 fanns det endast 8 hus på Hasselön-sidan – alla belägna på det som i gamla handlingar benämns som Väster­ön. Tolle Tollesson har gjort en modell över hur Hasselö­sund såg ut år 1865. Se bild längre ner på sidan.

Carl Wallentin var sill­exportör från Smögen som under perioder även var riks­dags­man. Han genom­drev ett flertal åt­gärder som utfördes år 1909. Bland annat vägen mellan Smögen och Hasselö­sund, sprängningar i Smyg­hålet, men även sprängningar här i kanalen för bättre passage.

Området har i övrigt inte genom­gått några stora för­ändringar det senaste seklet och har därför blivit något av sinne­bilden av Bohus­län. Motiv från kanalen återfinns i många reklam- och turist­sammanhang.

Kanalen, någon gång på 1940-talet.

Dra i reglaget mitt i bilden för att se samma vy i då- och nutid.

Vy mot Grindholmen, år 1905. Fiskebåten Alma ligger på sidan i kanalen.